Kategorier
Bjarne Wilmarsgård

Fokus…

Kanske, tänkte jag just innan jag skulle stiga ur sängen. Av den anledningen att det var fredag – den dagen i veckan då tidningen Fokus hamnar i min brevlåda. Och, klev med förväntansfulla steg ut för att se om tidningen återkommit efter ett långt sommaruppehåll.
Det hade den…

Jag har prenumererat på Fokus sedan den utkom 2005 och den har sedan dess varit en efterlängtad vän. Du vet – en sån där vän som förser din intellektuella lusta med förtroligt prat om sådant du tycker om.

Stannar upp i skrivandet för att läsa vad jag skrivit. Inte så pjåkigt tänker jag, men tvekar lite om jag ska låta orden ”intellektuell lusta” ska stå kvar. Kan ju låta som att jag vill framhålla mig själv på något sätt. Och det vill jag ju, varför skulle jag annars hålla på och skriva på det här sättet? säger jag till mig själv – och låter orden stå kvar.

Läser en krönika som finns under vinjetten ”Lunch med Fokus” – finns med i varje nummer – där Fokus Martin Röshammar den här gången samtalar med Konserthuschefen Stefan Forsberg.

En av de saker som tilltalar min intellektuella lusta är att få ta del av vad kloka personer har att säga. Där saker de framför får mig att börja fundera. Vilket jag gjorde när jag läste vad Forsberg säger:
Vi sysslar med att ge människor upplevelser och att vårda den inre människan. Det är det kulturella upplevelser är:
Man ger tid för reflektion, återhämtning och njutning för människor.”

Jag och min (av mig) okontrollerade – funderingslusta – är inte alltid överens. Den envisas alldeles för ofta att hamna i jämförelse med Vingåker. Och då oftast på något negativt sätt…

Och jag konstaterar snabbt att – Vingåker en plats utan kultur.
Vi sysslar med att ge människor upplevelser och att vårda den inre människan.
Ordet vi där handlar inte om folket i Vingåker, mumlar jag surt, kanske mest för att tankarna i ett kort sidohopp hamnade hos vår lokala FB-grupp ”Vingåkers Nyheter”. En plats som erbjuder noll upplevelser.
Och jag kan inte minnas att jag sedan 2014 – då jag blev Vingåkersbo – har lagt märke till något arrangerat som skulle ha gett mig:
tid för reflektion, återhämtning och njutning.

MEN – det gör inte det minsta – för Vingåker har den goda egenskapen att jag kan ordna den saken alldeles själv.
Och på det området är jag något av en vinnare/mästare…

Sjökrogen – för reflektion, återhämtning och njutning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *