Kategorier
Bjarne Wilmarsgård

Skadeglädje?

Kan det vara en smula skadeglädje jag känner, funderar jag, då jag inte riktigt kan komma på hur jag ska beskriva min förnöjsamhet som uppkommer av vad jag läser i boken – Extra allt – där författaren Mats Alvesson i ett kapitel drar ”ner brallorna” på allt vad värdegrunder heter. Ett ord jag starkt ogillar.

Så här börjar Alvessons text under rubriken ”Värdegrunder – med eller utan godis”:

”Värdegrunder ä populära och varje organisation och många företag excellerar i högtidliga sådana, där man lägger tid och kraft på att framhålla sin förträfflighet i fråga om moraliska dygder. Ofta framhålls hur intensivt man arbetat med sin värdegrund; att diskutera, utveckla, förankra, revidera och implementera denna. Anspråket är att verksamheten genomsyras av en föredömlig värdegrund.
(som i Vingåker)

Detta kan ses som ett oförargligt fenomen, där resultatet blir ett stycke text på hemsidan som ägnas något möte då och då och håller ledning, kommunikationsfolk och HR sysselsatta – och kanske hindrar dem från att ställa till med något annat.
Men när värdegrunden framhålls som central för en välfungerande verksamhet, och man påstår sig ägna mycket tid för denna finns det skäl att höja ett varningens finger.”

Och vi (jag) som har boken kan ta del av, många övertygande exempel, varför han säger detta. Och han skriver också:
När man ser delar av svensk offentlig sektor som har uppenbara problem i praktiken – skola, högskola, polis, försvarsmakt, arbetsförmedlingen, sjukvård – så har de i gengäld förträffliga värdegrunder. Men man kan inte lyckas med allt.

Och Alvesson fortsätter med:
Därmed står vi och blickar ner i det organisatoriska hyckleriets förskräckande avgrund, ekande av värdegrundprat, löskopplad från praktik men kanske uppbygglig för många chefer, stabsfolk och kanske några andra medarbetare vilka kan lyfta sin självkänsla och status.
Vi har så fina värderingar, därför är vi så bra…

Det är en sak att kräva att de anställda uppträder på ett visst sätt och att de lyder lagen, men det är något fundamentalt annorlunda att avkräva dem vissa attityder och uppfattningar. Det blir lätt ett åsiktstvång. Viktigare än att du sköter jobbet väl är att du har – eller i alla fall uttrycker – rätt åsikter.
Är avslutningsorden på en tolv sidor långt underkännande av – värdegrunder…

En bok jag rekommenderar alla (åtminstone) styrande i kommunen att läsa.

Margaret Thatcher lär ha sagt:
”Power is like being a lady – if you have to tell people you are, you aren´t”