Kategorier
Bjarne Wilmarsgård Lokalpolitik

2022…

Är det val igen, tänkte jag lite förstrött så där, när jag nyss kunde läsa lite förhandsinformation ur morgondagens Fokus som kommer i min brevlåda. Där en krönika av Johan Hakelius behandlar det kommande presidentvalet i USA.
Som jag är näst intill noll intresserad av. Men i krönikan fanns en mening som fångade mitt intresse och därmed fick mina funderingar att hoppa från USA och hamna i det kommande kommunvalet år 2022.
Så här skriver Hakelius:
Politik handlar om att andra människor tror på dig, inte att du själv tror på dig.

För all del – det måste vara många ”andra människor” som tror på dig om ska få framgång i kampen om väljarna. I alla fall om du vill bli den vinnande kandidaten för Demokraterna i USA.
Med den lilla sidofunderingen – inför det kommande kommunvalet – om inte där då ska stå ”ditt parti” i stället för bara ordet dig som person.

När jag skrev den meningen kände jag hur inspirationen jag hade när jag började skriva snabbt tonade bort. För, frågade jag mig själv, finns där nån ”Dig” i Vingåkerspolitiken som höjer sig tydligt över den stillsamma skaran av lokalpolitiker? En lokal Trump?
Och svaret – nej – kom lika snabbt som ett brunkletande av SD från statsministern när SD kommer med några förslag…

Och mindes vad våra lokala politiska partier kom med för löften vid förra kommunvalet. Och upp poppade det märkliga VTL (Vägen Till Livskvalitet) som då fick för sig att det där med att de kunde presentera sig som ”ett verkligt lokalt parti” (utan anknytning till något riksdagsparti) av väljarna skulle premieras som någonting så betydelsefullt att de skulle vinna röster på det.

Det gjorde de tidigare väljarna inte – där många i stället valde något av de andra partierna.
Förmodligen en del till SD som gick kraftigt framåt.
Sannolikt då tack vare vad SD på riksplanet åstadkommer.

Så blev det med den saken, sa jag till mig själv, och förvånas lite över att jag fortfarande står fast vid gårdagens löfte – att medverka vid den ”trygghetsvandring” till Tennisparken, som kommunen arrangerar klockan 18.30.
Det som fick mig att anmäla mig var ren nyfikenhet – jag själv är absolut noll orolig över/för någonting i Vingåker – och nyfikenheten består i att få veta vad det kan vara som oroar andra Vingåkersbor. Och få höra hur de tänker ska åstadkommas för att den oron ska försvinna…
Människor, och deras beteenden är intressant att ta del av.
Tycker jag alltså…

Kategorier
Bjarne Wilmarsgård Lokalpolitik

Jul-jippot…

Med viss förundran tar jag del av kommentarerna på Facebook-gruppen ”Vingåkers Nyheter” om vad ”man tyckte om detta ”Strålande Jul” som arrangerades i Vingåkers kyrka och som visades på tv på Julaftonen.
Lovorden är många bland kommentarerna där bara några få ”ifrågasättanden” syns – då mest med motiveringen att pengarna kunde ha gått till något – nyttigare.

”Jag sträcker på mig av stolthet, ett bra arrangerat evenemang som jag hoppas blir återkommande!”, skriver Ellinor Andersson
”Fantastiskt bra och fint och roligt att se på TV”, skriver Annika Åberg Löfvenborg.
”Jag tyckte det var ett superbra initiativ. Många som engagerade sig i det, både lokalt och utanför Vingåker. Framför allt en underbar upplevelse för de barn som var med. Våran kyrka gjorde sig otroligt fin i tv. Något som är med att sätta Vingåker på kartan.
Jag är stolt Vingåkersbo! Tror det kommer generera massor med positivt till alla. Då menar jag inte bara kronor och ören som många fokuserar på, utan glädjen för de som deltog, samman hållningen för de som var med och arrangerade, glädjen och stoltheten för oss som såg det på tv”
, skriver Carina Maineborn

”Tråkigt att barnens sång klipptes bort. De hade övat sååå och varit duktiga i 2 föreställningar, suttit stilla, lett och inte kliat sig. Men vi fick höra dem live och de var riktigt riktigt bra”, skriver Therese Rinderud (stolt mamma till en av de sjungande barnen)

Enligt Kuriren var kostnaden för kommunen 1,5 miljoner kronor för att få arrangemanget. Om jag förstått saken rätt så får kommunen betala 570 000 kr och resten har kommit från sponsorerna.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S), både besökte konserten ”Strålande jul” i Vingåker och såg den på tv. 

– Jag är jättenöjd och jätteimponerad av våra barn och ungdomar. Det var en helt underbar publik och jätteroligt att se att så många valde att ta del av det här, säger hon.

Vad tyckte jag själv då? Nu tar jag ett snällt ord som svar – mediokert! Som bygger på det jag sett på tv och som i sin tur helt bygger på vad som visades – renskrapat från allt ”Vingåkers-känslo-pjunk”.
Perrelli var dålig. De överviktiga mörkhyade tre damerna ännu sämre. Den i (vissa) media hyllade Chris Kläfford, erbjöd en likgiltig upplevelse.
Jodå, somt var godtagbart inte minst alla de gulliga och duktiga barnen.

MEN alla dessa reklamavbrott förtog den sista lilla gnuttan av entusiasm från mig. Mitt humör dämpades till samma låga nivå som jag upplever när jag hör våra regeringsmedlemmar framföra något…

Jag låter Victoria Rådberg komma med slutklämmen:
Jag har dubbla känslor, roligt för alla barn från Vingåker som var med , samtidigt så kunde ju pengarna som kommunen betalade ha använts till skolan och vården, vet inte vad detta ger kommunen i längden? Det är nog inte mätbart heller men känner mig samtidigt som Häxan Surtant så lite positiv kanske jag kan vara.”

Kategorier
Bjarne Wilmarsgård Lokalpolitik

Läst på nätet…

Jag vet ju inte hur det är med dig, men vad jag läser (framför allt) på bloggar och alternativa media, försätter mig emellanåt i stunder av funderingar. Som:

I Örnsköldsvik var det 2012 80 poliser. Då gick polisen ut med en målsättning på 100 poliser. 2015 hade Örnsköldsvik 54 poliser. Därefter hemligstämplade polisen uppgifter om hur många poliser som arbetar i Örnsköldsvik
Enligt uppgift har Örnsköldsvik idag 45 poliser. Det i en kommun med 56000 invånare. Det är 0,8 poliser per 1000 invånare.
EU snittet är ca 3.2 poliser per 1000 invånare.

Jaha, säger jag till han där bakom mitt vänstra öra, som är den jag pratar med när jag funderar – om nu Vingåker har 9-tusen invånare så skulle det betyda att här fanns runt 27 poliser i kommunen om vi levde upp till EU-snittet.
Och skulle Vingåker ha samma ”polistäthet” som Örnsköldsvik skulle här finnas 7 poliser. Om jag nu har räknat rätt…

Och blir förvånad över att jag (eller han) vi inte – som Vingåkersbor – inte känner oss minsta diskriminerade vid tanken på att vi (bara) har en polis här – varje tisdag. Om jag nu förstått saken rätt…